Kunskapsbank – mer om värdepapper

Få kunskap innan du börjar handla med värdepapper och lär dig mer om komplexa finansiella instrument. När du känner dig redo kan du logga in och göra vårt kunskapstest.

Kunskapstest för komplexa instrument

Tänk på! Investeringar innebär en risk. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Läs mer här

Olika värdepapperskategorier

Fonder kan delas in i värdepappersfonder (även s.k. UCITS-fonder), specialfonder samt börshandlade fonder. UCITS-fonder har placeringsbestämmelser och riskspridningskrav medan specialfonder (bl.a. hedgefonder) kan ha friare placeringsregler och innehav i mer komplicerade finansiella instrument, t.ex. derivat. Handelstider kan även skilja sig åt mellan fonder som har mer komplexa instrument i sin portfölj då dessa ofta tar längre tid att avyttra.

Fonder har ofta en speciell placeringsinriktning och du kan genom en fondportfölj med olika fonder skapa en riskspridning på olika tillgångsslag i din depå, s.k. diversifiering. Flera bolag erbjuder även fond-i-fond lösningar där man skapar en portfölj som innehåller andra fonder. På så vis sköts allokeringen, dvs. sammansättningen av de ingående fonderna av en förvaltare som ofta även tar betalt för denna tjänst.

Specialfonder

Specialfonder består av en portfölj av olika finansiella instrument. Det finns olika typer av specialfonder med inriktning på olika tillgångsslag t.ex. aktier, räntor eller en blandning av de båda. Fonderna kan placera i finansiella instrument globalt vilket innebär att handelstider och värdering kan påverkas av tidsskillnader på världens börser och valutakursförändringar.

Oavsett om du handlar med värdepappersfonder eller mer komplicerade fonder är det viktigt att du tar del av den fondens specifika informationsbroschyr och faktablad innan köp.

Börshandlade fonder

Börshandlade fonder (ETF:er) är noterade på en handelsplats till skillnad från traditionellt handlade fonder som ofta handlas en gång per dag. ETF:er handlas på samma sätt som aktier. Skillnaden mot aktier är dock att priset styrs av s.k. market makers som uppdaterar köp- och säljkursen på handelsplatsen utifrån hur fondens underliggande tillgångar rör sig. Vid köp och försäljning betalar kunden courtage och spreadkostnad (skillnaden mellan köp- och säljkurs) utöver fondens årliga avgift.

Börshandlade fonder är ofta indexfonder, dvs. fonden har för avsikt att följa ett index (t.ex. en sammansättning av aktier). Trots att en fond har för avsikt att följa ett index kan det uppstå en differens mellan fondens avkastning och index, denna differens kallas tracking error.
Teckningsrätter

När ett aktiebolag behöver få in mer pengar sker det ofta genom en s.k. nyemission. Det normala sättet är att de befintliga aktieägarna får teckningsrätter som ger innehavaren företräde att teckna nya aktier i nyemissionen till ett förutbestämt pris.

Teckningsrätterna handlas ofta på en handelsplats vilket gör att befintliga ägare har möjlighet att sälja sina teckningsrätter om de inte vill utnyttja dem för teckning av nya aktier. Det är viktigt att kunder som vill teckna nya aktier anmäler detta via webbtjänsten då det annars finns risk för att teckningsrätterna förfaller och blir värdelösa.

Eftersom det finns flera olika typer av emissioner med olika villkor är det viktigt att du som ägare tar del av emissionsbrev och villkor inför varje emission.

Teckningsoptioner

Teckningsoptioner skiljer sig mot teckningsrätter genom att innehavaren får rättigheten att teckna nya aktier i bolaget under en förutbestämd period och till ett förutbestämt pris i framtiden. Eftersom aktiekursen rör sig samtidigt som teckningskursen är fixerad finns en risk att teckningskursen i optionen är högre än aktiekursen vid teckningstillfället. I en sådan situation kan innehavaren av optionen välja att avstå från att teckna aktier.
Konvertibler

Konvertibler är räntebärande värdepapper (konverteringslån), det vill säga ett lån till utgivaren. Avkastningen påverkas av kursrörelsen på marknaden men innehavaren erhåller även s.k. kupongränta på de pengar som lånats ut.

Skillnaden mot andra räntebärande värdepapper t.ex. obligationer är att innehavaren av en konvertibel vid förutbestämda tillfällen kan omvandla lånet till aktier genom en konvertering. Villkoren kring omvandlingen till aktier varierar mellan olika utgivare och bolag. T.ex. finns det konverteringsskyldighet i vissa konvertibler där ägaren har en skyldighet att konvertera till aktier när lånet löper ut.

Eftersom villkoren för konvertibler varierar mellan olika utgivare och bolag är det viktigt att du som investerare tar del av den information som finns tillgänglig i bl.a. emissionsvillkor innan du investerar i instrumentet.

Preferensaktier

En preferensaktie kan beskrivas som en blandning av en aktie och en obligation. Preferensaktier har en förutbestämd utdelning som ger innehavaren rätt till utdelning före stamaktieägarna. Utdelningen i preferensaktier sker ofta kvartalsvis och precis som vanliga aktier handlas dessa på en handelsplats. Direktavkastningen, dvs. relationen mellan utdelningen och preferensaktiekursen påverkas av kursrörelsen. Om kursen stiger sjunker direktavkastningen. Utdelningen fastställs vid emissionstillfället av preferensaktien vilket gör att utdelningen inte ändras även om bolagets stamaktie skulle få ökad utdelning. Detta betyder att en ägare av preferensaktier inte får ta del av framtida vinster på samma sätt som en stamaktieägare.

Precis som för obligationer finns en förutbestämd tidpunkt då preferensaktien löses in av företaget. Om bolaget får ekonomiska problem under löptiden av preferensaktien kan det även få negativ påverkan på inlösen och/eller utbetalningen av utdelningen.