Hur är läget, Sverige 2024?

Knappt halva sjuknotan är för psykiska ohälsa

91,9 miljarder kronor. Så stor är summan som Sverige förväntas förlora på grund av längre sjukskrivningar under 2024. Skandia följer genom årliga studier det värdeskapande som går förlorat på grund av längre sjukskrivningar. Beräkningarna genomförs separat för kvinnor och män och omfattar beräkningar för samtliga kommuner runtom i landet. Sjuknotan för kvinnor uppgår till 54,2 miljarder kronor i hela Sverige, medan den för män uppgår till 37,7 miljarder kronor. En utveckling över tid är att andelen av längre sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa trendmässigt ökar. År 2010 var det 30 procent av sjukskrivningarna som var på grund av psykisk ohälsa, en siffra som har ökat till hela 46 procent under 2024. Det är dock inte en pågående ökning, andelen av sjuknotan som beror på psykisk ohälsa har varit omkring samma nivå de senaste åtta åren.

Skillander från tidigare år

Samhällskostnaden av den längre sjukfrånvaro som orsakas av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, beräknas i denna rapport för samtliga kommuner och län i landet. Sammantaget uppgår siffran till 42,6 miljarder kronor. Samhällskostnaden för sjukfrånvaron som orsakas av somatisk, det vill säga kroppslig, ohälsa utgör de resterande 49,3 miljarderna. Tumörsjukdomar är en form av somatisk ohälsa. Samhällskostnaden för denna form av sjukdom beräknas i denna rapport fram för samtliga kommuner och län i landet. Sammantaget för hela landet är samhällskostnaden för längre sjukskrivningar på grund av tumörsjukdomar 5,5 miljarder kronor under 2024. Cirkulationsorganens sjukdomar, mera populärt kallade hjärt- och kärlsjukdomar, är en annan form av somatisk ohälsa som kartläggs i denna rapport. För hela Sverige är sjuknotan för cirkulationsorganens sjukdomar 2,9 miljarder kronor. Beräknat på 2024 års kronkurs, alltså justerat för effekten av kronans värde över tid, har sjuknotan ökat med 14,2 miljarder kronor under 2024 jämfört med 2023. Denna markanta ökning kom efter att sjuknotan i reala termer minskade något från 2020 då covid-19 pandemin rådde. Då var sjuknotan 81,6 miljarder kronor i dagens penningvärde. Nivån minskade först gradvis flera år i rad för att under 2024 öka igen. Denna reala ökning reflekterar två förändringar. Till att börja med ökar inkomsterna realt, vilket innebär att värdet av det arbete som går förlorat per genomsnittlig timme utfört arbete är mera jämfört med förra året. Den andra förändringen är att sjuktalen ökar runtom i landet, efter att under längre period ha varit relativt oförändrade. Kostnaden för vård inkluderas inte i beräkningen av sjuknotan, då detta kan ses som en investering i hälsa. Inte heller inkluderas kostnaden för utbetalning av sjukpenning och rehabiliteringspenning, då det rör sig om transaktioner inom ramen för det sociala skyddsnätet. Kalkylen begränsas till att uppskatta det samhällsekonomiska värde som försvinner på grund av att arbete inte utförs under längre perioder av sjukskrivning. Trots denna försiktiga beräkningsmetodik visar det sig att kostnaden för sjukskrivningar uppgår till strax under 92 miljarder kronor för 2024. 

Tidiga vårdinsatser

Långa sjukskrivningar är en indikator på samhällets misslyckande med att erbjuda förebyggande hälsovård samt att rikta rehabiliterande vårdåtgärder till personer som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Den samhällsekonomiska vinst som skulle realiseras om sjukskrivningsdagar med ersättning minskade med en tredjedel, lokalt och nationellt, estimeras i denna rapport. I så fall skulle det ekonomiska värdeskapandet i Sverige ha blivit nära 31 miljarder kronor högre under 2024. Sjuknotan skulle i så fall minska med 18,1 miljarder kronor genom att fler kvinnor snabbare rehabiliteras till arbete, och med 12,6 miljarder kronor genom att fler män rehabiliteras till arbete. En sådan hälsovinst skulle kunna realiseras med större inslag av förebyggande vård samt att rehabiliterande vård ges i rätt tid. Ett helhetsgrepp krävs för att minska på sjuknotan, med förståelse för att psykisk och fysisk sjukdom hänger samman. Att arbeta för hälsa på arbetsplatser kan vara en viktig långsiktig investering, för ökad produktivitet och minskad sjukfrånvaro.

Tidigare utgåva av rapporten:

Hur är läget, Sverige 2023?