Reformering av ITP
Rapport om utvecklingen av ITP – tjänstepensionsavtalet för var fjärde svensk. Utvecklingsförslag för pensionssparare, näringsliv och samhälle.

Marknaden för tjänstepensioner inom ITP följer av parterna Svenskt Näringsliv och PTK:s avtalsförhandlingar. Denna fråga har hög samhällsrelevans, inte minst då tjänstepensionens betydelse för den totala utbetalda pensionen har ökat över tid. Tjänstepensionen står idag för cirka 20 procent av den samlade pensionen och den trenden kommer att förstärkas ytterligare i framtiden, baserat på dagens nivå av avsättningar. Under 2023 förmedlades premier för 60 miljarder kronor, bara inom ramen för ITP. Det är en enorm marknad som väntas fortsätta växa de kommande decennierna. ITP har sedan 2007 bidragit starkt till trenden med sänkta avgifter på marknaden, som tillsammans med en längre tid av gynnsamt börsklimat har varit positivt för pensionsspararna. Men modellens utformning har samtidigt lett till en osund kapitalkoncentration och ett likriktat produktutbud som gör valfriheten mindre relevant för 2,7 miljoner privatanställda tjänstemän.
Rapporten identifierar tre centrala överväganden för de ansvariga parterna att göra för att utveckla ITP-avtalet:
A) Anslutningsförfarande istället för upphandling
B) Ny modell för icke-val
C) Kvalitativ och transparent modell istället för kvantitativ centralstyrning
Ett system med strukturellt inbyggd problematik
ITP-avtalet administreras idag av partsägda valcentralen Collectum, som på uppdrag av sina ägare också upphandlar valbara alternativ inklusive icke-valsalternativet. Ett genomgående problem med denna struktur är att Alecta, som Collectum tidigare var en del av, är en egen aktör på pensions- och försäkringsmarknaden. Vid samtliga upphandlingar har Alecta tilldelats rollen som icke-valsalternativ, vilket gynnat bolaget avsevärt och skapat en osund konkurrenssituation och kapitalkoncentration till en enskild aktör. Bara under det senaste decenniet har pensionskapitalet som Alecta förvaltar fördubblats till över 1 200 miljarder kronor. Bolaget är därmed dubbelt så stora som närmaste konkurrent inom traditionell förvaltning, den tredje största ägaren på Stockholmsbörsen och det femte största pensionsbolaget i Europa. Om tio år förväntas Alecta förvalta 2 500 miljarder kronor om bolagets monopolliknande ställning består. Samtidigt har Alecta efter den senaste upphandlingen 2023 uppmärksammats för investeringar som har lett till miljardförluster för pensionsspararna. Bolaget utreds för närvarande av Finansinspektionen i två fall för sin riskhantering. Även Riksenheten mot korruption har pensionsbolaget på sitt bord, efter att Finansinspektionen gjort en polisanmälan. Det rör misstankar mot en eller flera medarbetare om korruptionsbrott i samband med Alectas investering i Heimstaden Bostad. Att inget annat bolag än Alecta idag i praktiken kan bli icke-valsalternativet för ITP är den främsta drivaren för kapital- och maktkoncentration då andelen aktiva val är lågt. Det är av stor vikt för samhälle, näringsliv och för pensionssparare att minska och motverka osund kapital- och maktkoncentration på alla marknader, pensionsområdet inkluderat. De mycket nära banden mellan de avtalsslutande parterna Svenskt Näringsliv, PTK, ansvarig ”myndighet” för upphandlingen Collectum och pensionsbolaget Alecta skapar intressekonflikter och innebär i förlängningen en slags moralisk risk för den svenska modellen.
Internationella riktlinjer pekar på systemförbättrande standarder
Baserat på den svenska modellen regleras denna marknad av arbetsmarknadens parter, snarare än staten. Även om det inte är staten som direkt reglerar marknaden, är det viktigt att denna för pensionssystemet så centrala marknad är i linje med internationella riktlinjer, så att marknaden fungerar effektivt snarare än präglas av snedvridningar och potentiella intressekonflikter. I denna rapport finns en genomgång av de grundprinciper som OECD har satt upp kring hur upphandling på offentligt styrda marknader bör ske. En marknad med anslutningsförfarande, där det inte finns samma centralstyrning av få aktörer som Collectum nu genomför på parternas uppdrag, vore mera i linje med OECD:s principer för styrning av offentlig upphandling. Det finns också grundprinciper som OECD har skapat specifikt för hur marknader för kompletterande privata pensioner ska utformas. Dagens centralplanerade modell är inte fullt i linje med dessa grundprinciper, vilket däremot ett system med anslutningsförfarande är. Anslutningsförfarande har redan implementerats på andra avtalsområden i Sverige. Sedan drygt tio år tillbaka omfattas exempelvis privatanställda arbetare av ett system baserat på ett anslutningsförfarande. Det förhandlades fram mellan Svenskt Näringsliv och LO och skapar en värdefull långsiktighet där marknadens alla aktörer känner till spelreglerna på förhand och kan prioritera därefter. Andelen aktiva val är dock lågt även här och pensionsbolaget AMF växer med sin icke-valsposition på motsvarande sätt som Alecta, men där effekten i ITP och Alectas fall blir kraftfullare då ITP innebär större premier. Även anställda i kommuner och regioner väljer från ett utbud baserat på ett anslutningsförfarande.
Läs våra andra rapporter på samma ämne

Respektavståndet 2024
Lönar det sig för pensionen att ha jobbat ett helt yrkesliv? Läs mer

Pensionsfällan 2024
Så mycket sparande krävs för jämställda pensioner. Läs mer

Pensionsskulden i Sveriges kommuner och regioner 2023
2023 uppgick kommunerna och regionernas totala pensionsskulder till över 543 miljarder kronor. Läs mer