Pensionsåldersdilemmat 2023

I den här rapporten undersöker vi det stora pensionsåldersdilemmat – valet att gå i pension innan riktåldern för pensioner och därmed få en lägre pension eller valet att arbeta i något år extra för att på så vis få ut mer i månaden som pensionär. Vad blir effekten kopplat till det nya systemet med riktålder för pensioner?

Nytt pensionssystem förändrar spelreglerna – valet av pensionstidpunkt kan ge tusenlappar i skillnad

Vi utgår från det nya systemet med riktålder för pensioner som planeras att införas år 2026. Det nya systemet kommer ur vetskapen att den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar men att den genomsnittliga pensionsåldern stått relativt stilla, med sjunkande pensionsnivåer som konsekvens. Det nya systemet syftar till att stegvis höja pensionsåldern och på så vis balansera den förväntade tiden i arbete respektive pension för varje årskull. Individer kan även fortsättningsvis välja att gå i pension såväl innan som efter riktåldern, men resultatet blir att pensionsinkomsten påverkas påtagligt.

Hur påverkar olika sektorer?

Vi undersöker yrkesgrupper i olika sektorer, redovisningsekonomer som representerar privata tjänstemän, samt förskolelärare som representerar kommunalt anställda.
Vid valet att gå i pension två år innan riktåldern minskar pensionsinkomsten med ungefär 14 procent. Valet att arbeta ett par år extra efter riktåldern, med nedtrappning till 75 respektive 50 procent arbetad tid, leder till att pensionsinkomsten ökar med 15 procent för de kommunalt anställda förskolelärarna. För de privata tjänstemännen som arbetar som redovisningsekonomer, blir det mellan 16 och 17 procent högre pension. Detta illustrerar att drivkrafterna till att arbeta är något starkare i de privata tjänstepensionsavtalen.

Hur påverkas kompensationsgraden?

Beräkningarna i denna rapport visar på en viktig tumregel. För 1960-talister som går i pension två år innan riktåldern minskar kompensationsgraden med knappt 10 procent. Det vill säga, pensionen som andel av slutinkomsten de sista fem åren på arbetsmarknaden minskar med en knapp tiondel.
Att arbeta ett par år extra efter riktåldern, med nedtrappning till 75 respektive 50 procent arbetad tid, höjer å andra sidan kompensationsgraden med närmare 10 procent. Denna enkla tumregel ger en bra indikation för individen kring effekten av tidigare eller senare pensionering.

Går det att kompensera med vardagssparande?

Att sätta av 1 550 kronor varje månad i kompletterande privat pensionssparande är en strategi som kan dryga ut den framtida pensionsinkomsten. För de som påbörjar sparandet under 2023, och är födda 1962, ökar pensionsinkomsten med 600 kronor vid riktåldern. Det blir en mindre effekt då individerna börjar spara relativt sent i livet. De som är födda 1965 och börjar spara privat under 2023 får 900 kronor mera i pension, vid riktåldern, medan effekten för de födda 1968 är 1 400 kronor mera i pension.