Räntan ligger still i krisen – än så länge

Balansräkningen: Riksbankens krisverktyg

Riksbankens strategi ligger fast. Reporäntan lämnas oförändrad på 0 procent och fokus ligger istället på köpen av obligationer. De åtgärder som har införts under våren syftar till att stödja kreditförsörjningen i samhället, stävja likviditetsproblem och förhindra att osäkerheten leder till högre riskpremier och räntor. Riksbanken tydliggör att nedgången i ekonomin beror på införda restriktioner och människors oro för smittspridning. Därför anser de att stimulering av ekonomin genom sänkt ränta inte meningsfullt just nu. Däremot är de fortsatt tydliga med att de kommer att vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas framöver.  

Nu: krishantering, sedan: inflationen

I nuläget handlar mycket av Riksbankens åtgärder om krishantering. Men i grund och botten har vi kvar problemet med den allt lägre inflationen. Siffrorna i mars visade som väntat på en snabb inbromsning för inflationstakten i Sverige även om det till största del var drivet av lägre energipriser. Och ser vi till miljön vi befinner oss i, är risken stor att inflationen faller ytterligare under året. Vi kan visserligen inte veta hur pandemin kommer utvecklas, men risken är stor att vi kommer få leva med nedtryckt efterfrågan och förhöjd arbetslöshet under överskådlig tid – en miljö som inflation vantrivs i. Faktum är att resursutnyttjandet i svensk ekonomi sjönk redan före krisen – en nedgång som nu accelererar. I den mån det fortfarande kan fungera som vägledande för inflationen, talar det för ännu lägre inflationstakt framöver. 

Räntesänkning kan inte uteslutas senare i år

Även om vårt intryck är att Riksbanken helst inte vill återinföra minusräntan ser vi ändå en viss sannolikhet att så blir fallet senare under året. Den främsta anledningen är att utsikterna för inflationen är mycket dämpade. Vi ser nu också att inflationsförväntningarna faller, vilket – om det fortsätter – riskerar att göra penningpolitiken mindre effektiv.

I sin redogörelse av penningpolitiken under förra året gör Riksbanken bedömningen att den negativa reporäntan har gjort penningpolitiken mer expansiv, att befarade problem undveks samt att negativ ränta kan bli aktuellt i framtiden – särskilt om inflation och inflationsförväntningar fastnar på en låg nivå. Ur vårt perspektiv är risken stor att vi går mot ett sådant scenario.

Stefan Ingves var tydlig med att han inte ser en räntesänkning som en meningsfull åtgärd för att stimulera efterfrågan i nuläget. Däremot kan det vara mer motiverat för att stödja efterfrågan och inflationen när pandemin klingar av. En återgång till minusräntan senare i år kan därför inte uteslutas.