Höga examensåldrar sänker pensionerna

När Pensionsmyndigheten gör sina så kallade typfallsberäkningar utgår den från att svenskarna i snitt börjar jobba när de är 23 år. Men för stora grupper akademiker är ett så tidigt inträde i jobb i stort sett omöjligt. I den här rapporten har vi undersökt hur de sena examensåldrarna påverkar många svenskars framtida pensioner. 

– Att många studenter i Sverige tar så sen examen gör att pensionerna riskerar att bli en besvikelse för stora grupper av akademiker. Att bara försöka höja pensionsåldern så som politikerna nu gjort är ett alltför ensidigt fokus. Politikerna behöver också prioritera förutsättningarna för att få fler unga att gå klart sin utbildning snabbare, säger vår pensionsekonom Mattias Munter.

Tidig examen innebär halverat sparande

Rapporten visar att för den som studerat klart tidigt kan det räcka med att spara hälften så mycket som om man tagit examen vid den typiska examensåldern. En person med lärarexamen som studerar klart så snabbt det bara går behöver spara 700 kr i månaden genom hela arbetslivet – för att nå en pension om 80 procent av slutlönen. En lärare som tar sin examen vid en mer typisk examensålder, 28 år, behöver istället spara 1 300 kr i månaden. Rapporten pekar också på att ett arbete vid sidan av studierna kan mildra effekten.

– Tar man många år på sig att plugga färdigt, som många gör idag, behöver man spara ungefär dubbelt så mycket mer än om man studerat och tagit sin examen direkt efter gymnasiet. Är man akademiker och har börjat jobba sent är mitt råd att se över sin tjänstepension och komma igång med ett eget pensionssparande, fortsätter Mattias Munter.