Ett år med Trump: "Dags att hålla koll på inflationen"

Den 20 januari är det ett år sedan den ständigt lika kontroversielle Donald Trump svor presidenteden vid Kapitolium i Washington DC. Sedan valsegern i november 2016 har såväl den amerikanska som de globala aktiemarknaderna stigit omkring 30 procent mätt i USA-dollar.

Det positiva börshumöret har spridit sig över världen, även om uppgången för svenska sparare tyngts av kronans förstärkning mot dollarn. 

Men är det senaste årets rally verkligen Trumps förtjänst?

– Hans kommande ekonomiska reformer har bidragit till börsuppgången, men de har inte varit den främsta drivkraften. Den starka börsutvecklingen under det gångna året förklaras till största del av andra faktorer som inte har särskilt stark koppling till Donald Trump, säger Johan Lundqvist.

I själva verket är det enligt makroekonomen starkare konjunktur och högre bolagsvinster som drivit börsen till nya höjder. Och dessa förbättringar beror inte på att USA har fått ny president.

”Fel tidpunkt”

Trumps första år vid makten har varit minst sagt turbulent. Och ingenting pekar på att 2018 blir annorlunda. De utlovade skattesänkningarna som införs under nya året är naturligtvis en stor triumf för Trump-administrationen, men enligt Johan Lundqvist riskerar de snarare att bli en björntjänst än raketbränsle för ekonomin.

– Skattesänkningarna införs vid fel tidpunkt. Den amerikanska ekonomin har redan kommit långt i konjunkturcykeln och behöver ingen ytterligare stimulans, säger han.

Få våra bästa spar- och placeringstips först! Börja prenumerera på vårt Marknadsbrev och Placeringsutsikter. 

Tillväxten i USA:s ekonomi är hög, arbetslösheten den lägsta på 17 år och inflationen visar försiktiga tecken på att stiga. Samtidigt håller den amerikanska centralbanken Federal Reserve sedan två år på att höja räntan för att förhindra en överhettning.

– Att införa ofinansierade skattesänkningar i den miljön är som att spruta tändvätska på en brasa som inte bara brinner för full låga utan där även brandkåren har ryckt ut för att förhindra att branden sprider sig, säger Johan Lundqvist.

– Om inflationen ökar snabbare och driver upp räntorna, riskerar kostnaden för skattesänkningarna bli att högkonjunkturen tar slut snabbare än den hade gjort utan skattesänkningarna, säger Johan Lundqvist.

Påverkar sparandet

Trots risken att inflationen och räntorna börjar stiga framöver bedöms risken för lågkonjunktur som låg. Tvärtom talar prognoserna för att den amerikanska konjunkturen stärks ytterligare i år, något som gynnar svenska exportbolag.

Svenska sparare påverkas som bekant stort av vad som sker på utländska börser, inte minst de amerikanska. Dels för att amerikanska aktier ofta utgör de största innehaven i globala aktiefonder, men också indirekt via svenska företags koppling till den amerikanska marknaden. Dessutom är den amerikanska aktiemarknaden inte sällan vägledande för hur andra börser utvecklas.  

– I det korta perspektivet räknar vi med att skattesänkningarna lyfter tillväxten med några tiondelar i USA i år, säger Johan Lundqvist.

– Det gäller bara att inflationen hålls i schack. Annars kommer högre räntor sätta stopp för festen när det är som roligast.

En långsiktig sparportfölj bör vara balanserad med god riskspridning av tillgångsslag och regioner. Med höga aktievärderingar följer två potentiella risker. Dels att den långsiktiga avkastningen blir lägre framöver, men också att fallhöjden är högre om något går fel.

– Amerikanska aktier fortsätter att vara historiskt dyra vilket begränsar potentialen på längre sikt. Kortsiktigt är dock trenden på den amerikanska börsen stark, säger Johan Lundqvist.

Läs mer: Vad säger åtta år av börsuppgång om 2018?