Dagny, 105: ”Det största framsteget under min livstid"

Mycket har hänt i Dagny Carlssons liv senaste tiden. Efter bloggsuccén, dokumentärserien ”Det är inte så dumt att bli gammal”, framträdandet i ”Skavlan” och årets sommarprat i P1 har hon gått och blivit kändis. Ja, till och med folkkär.

"Bojan", som hon kallar sig själv, berättar att folk pekar på henne på stan och säger: ”Där går hon!” Många kommer fram för att prata och ungdomarna vill ta selfies.

– Men eftersom jag tar det lite kallt så har inte den så kallade framgången stigit mig åt huvudet. Jag tar det mest som en rolig grej. I stället för att sitta här hemma och uggla får jag ju vara med på en hel del roliga saker,  säger ”Bojan” under samtalet i det hemtrevligt, långt ifrån minimalistiskt möblerade vardagsrummet.

Bättre ställt

105-åriga Dagny må vara unik, men faktum är att många pensionärer har det betydligt bättre ställt än förr och många har i dag råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man lever som ung, före jobb och familjeliv. Det innebär samtidigt att behovet av pensionsplanering, för att få en jämnare pension under en längre tid, har ökat.

Dagny Carlsson berättar att hon drömmer om att resa. Helst av allt vill hon vandra på Kinesiska muren.

Tror du att du kommer att få göra det?
– Nej, det tror jag kanske inte men man kan ju alltid få drömma.

Dagny Carlsson, som utsågs till ”Årets Senior 2015” och i april 2013 blev ”Veckans svensk”, berättar att hon känner sig priviligerad över att ha varit med i ”Skavlan”.

– Det är ju inte vilka dussinmänniskor som helst som kommer dit, så jag kände mig faktiskt ganska hedrad, om jag får säga det själv.

Skandias gästbloggare berättar att hon mår ”jättebra” och att hon förutom att regelbundet figurera i media och bloggosfären både går på muséer och teaterföreställningar.

– Det är klart att jag blivit lite äldre men jag tycker det känns ungefär likadant som för några år sedan.

Vilken är den största skillnaden mellan ”Bojan” som 65- och 105-åring?
– Jag har blivit mycket kaxigare på gamla dagar. Då var jag tämligen timid och beskedlig. Förr skulle man tänka en massa på vad folk tyckte och tänkte och vad de ska säga. Nu struntar jag i vad folk säger. Jag gör som jag behagar, så länge jag inte skadar någon annan.

– Jag tror att den kommande pensionsgenerationen är kaxigare. De är 50- och 60-talister och lärt sig ställa krav. Så de är inte lika beskedliga som min generation var.

Om du skulle ge ett råd till unga människor i dag, vad skulle det vara?
– Det är det viktigaste av allt är att skaffa sig kunskaper och sedan förvalta dessa. Den som inte lär sig någonting i skolan är tillspillogiven. Nu mer än någonsin ställs det krav på de som ska jobba.

Dagny Carlsson, som gick i pension från Försäkringskassan omkring 1975-1976, berättar att hon uppskattar den tekniska utvecklingen med allt vad den för med sig. Samtidigt föredrar hon den gedigna kvalitet som prylarna ofta hade förr. Hennes kaffebryggare har faktiskt hunnit fylla 65 år – enligt Dagny ett av de första exemplar som kom ut på marknaden.

Är det inte dags för kaffebryggaren att gå i pension?
– Nej, jag älskar den här. Och så har den evighetsfilter också, säger Dagny.

– På den tiden var det inte köp, slit och släng. Prylarna skulle nästan räcka livet ut. Och det, höll jag på att säga, gör ju faktiskt den här.

Men allt var inte bättre förr?
– Nej, det var det visst inte. Men med kaffebryggarna, dammsugarna och kylskåpen var det så i alla fall.

Gårdagens pensionssystem vill hon däremot inte ha tillbaka. Visserligen var det gynnsamt för en del försäkringstagare.

– Men det var mindre fördelaktigt för staten. Det var rena Ebberöds bank, säger Dagny Carlsson.

Du tyckte att det var jobbigt att gå i pension?
– Ja, det var hopplöst att sluta. Man hade ju inte arbetat sig fullkomligt dödstrött direkt, utan jag hade gott om krafter kvar. Men då menade man att den som gått i pension hade gjort sitt och inte inkräkta på arbetsmöjligheterna för de andra. Var man pensionerad så var man.

– Jag tycker nästan synd om systemet som ska betala mig. Men jag har haft det väldigt bra sedan jag blev pensionär eftersom jag haft hälsan.

Vad är hemligheten?
– Jag gör inget särskilt men slarvar inte så förfärligt mycket med maten. Jag tror att nyckeln till att bli gammal är goda gener. Jag brås på min mormor. Hon blev nästan 93 år och det var på den tiden då folk inte levde mycket längre än till 70.

Dagny ”Bojan” Carlsson kommer till världen 1912, bara några dagar innan förslaget om kvinnlig svensk rösträtt faller på Första kammarens motstånd. August Strindberg begravs och stora skaror kantar kortegevägen. Stockholms Stadion invigs inför olympiska spelen och den första postflygningen i Sverige sker mellan Eslöv och Marieholm.

Vilket är det största framsteget under din livstid?
– Om man inte ska tala om maskiner och sådant är det största framsteget att kvinnor blivit jämställda med männen. De arbetar och har sina egna pengar. Förr var mannen försörjare men nu behöver kvinnan inte längre be om att få lite nålpengar för eget behov. Nej, det var inte bra som det var. Visst finns det en del kvar att göra på området men det har blivit mycket bättre.

Om du skulle ge ett råd till blivande pensionärer i dag, vilket skulle det då vara?
– Jag tycker nästan synd om dem att tvingas börja tänka på pensionen så fort de börjat arbeta. Men de måste ju lära sig hur det där systemet fungerar, så att de inte står på bar backe när de blir gamla.

Dagny Carlsson, vars lillasyster hunnit fylla 92, berättar att ensamheten ibland kan vara jobbig. Guldkant på tillvaron kan vara allt ifrån att bli bjuden på en god middag på restaurang, till att unna sig ett glas vin i trevligt sällskap.

– Och så älskar jag champagne!

Alla som jobbat ett helt liv och står beredda att ta ut sin pension, hur bör de tänka, anser du?
– Ja, de ska tänka att livet inte är slut efter pensionen. De ska passa på att leva livet och ha det bra när de inte behöver jobba för den ersättning de får.

– Jag vill ju inte påstå att jag är någon specialist och att jag lever livet så förfärligt intensivt. Men de som kan ska göra det.

– Om man vet att man får trevligt efter pensionen ska man glädjas åt den. Om man tycker det är hemskt ska man i bästa fall försöka få jobba kvar lite till dess att man känner sig mer mogen.

– Jag är inget orakel men jag lever själv efter de regler jag satt upp. Men viktigt är att var och en får göra som de finner bäst.

Började jobba igen - som hundraåring

Sin första mobiltelefon fick Dagny i 90-årspresent. Nu har hon en ny med, som hon uttrycker det, ”kamera och hela köret”. Och datorn har på äldre dagar kommit att bli nästan som en vän.

Dagny Carlsson berättar att hon alltid tyckt om att skriva.

– Jag önskar att jag hade fått skriva mer i mitt liv. Bloggen är alla tiders. Och så får man så många kommentarer också.

Vad skriver dina läsare?
– De skriver att jag är cool och andra att jag är deras idol. När jag hade varit med i Skavlan fick jag så många kommentarer att jag inte hann besvara allt. Jag fick svara alla i klump.

Dagny Carlsson konstaterar att hon började jobba igen som 100-åring, bland annat som bloggare hos Skandia. I dag räknas hon som världens äldsta i sin gebit.

– Jag började från scratch och bloggen blev väldigt snabbt populär. Jag förstår egentligen inte hur min blogg blivit så populär. Jag fattar egentligen ingenting, det gör jag inte.

Dagny berättar att hon ibland använder sociala medier men att hon ”har nog av sin blogg”.

Vad gör du med alla vänförfrågningar?
– De struntar jag i.

Optimera din pension