Placeringsutsikter: Optimismen har återvänt men osäkerheten är kvar

”Har aldrig varit så svårbedömt”

Som ekonom brottas man ofta med känslan av att läget aldrig har varit så svårbedömt som just nu. Vi ställs ständigt inför nya risker som vi ska försöka värdera. Dessa är sällan avgränsade till ekonomin – ofta finns politiska dimensioner med. Förutom att bilda oss en uppfattning av olika händelser i ekonomin, måste vi också försöka bedöma hur marknaden kommer tolka olika utfall. Marknaderna har dessutom som bekant en förmåga att reagera på händelser långt i förväg. Marknadsräntan stiger inte när centralbanken höjer – den börjar stiga när marknaden förväntar sig att centralbanken kommer att höja. På motsvarande sätt börjar aktiekurser anpassa sig flera månader innan förändringar i konjunkturen dyker upp i statistiken. 

Mot den bakgrunden kan de senaste månadernas svängiga börsutveckling tas som en signal om att investerare har svårt att bilda sig en uppfattning om vart vi är på väg. Det får ses som högst naturligt givet var vi befinner oss. I mars har det gått tio år sedan börserna vände upp efter finanskrisen och i USA är den pågående expansionen på väg att bli den längsta någonsin. Nu står vi inför ett år där konjunkturen tappar fart samtidigt som de penningpolitiska stimulanserna fortsätter att minska. Det är i grunden utmanande förutsättningar för aktiemarknaderna. Ur vårt perspektiv innebär det att risken har ökat. Sparare bör därför vara beredda på att det kommer kunna svänga mycket på börserna även i år med såväl snabba nedgångar som tjurrusningar uppåt. 

Stabilisering och tålamod efterlyses

I skrivande stund präglas dock börshumöret av optimism och ett globalt börsindex har tagit igen ungefär halva höstens nedgång. Vi ser två grundförutsättningar för att optimismen ska stå sig och börsåret 2019 sluta på plus. Dels behöver vi se tecken på att den pågående avmattningen i världsekonomin bryts och att tillväxten stabiliseras. Vi ser förutsättningar för att så ska kunna ske, men desto färre signaler som bekräftar en sådan utveckling i nuläget. Dessutom behöver centralbankerna behålla sitt tålamod. Inte minst gäller det amerikanska Fed, vars räntehöjningar och indragning av likviditet är riskfaktorer för börsen. Signalerna i början av året har varit att tålamod och flexibilitet kommer prägla penningpolitiken, vilket har bidragit till det gladare humöret på börserna. Men vilka verktyg finns nu till hands om oron återvänder? Marknaderna förväntar sig inte längre några fler räntehöjningar. Det begränsar möjligheten att ge retoriskt stöd vid en svacka. 

Billigare, men inte nödvändigtvis billigt

I och med börsnedgången under förra året har värderingarna på aktier sjunkit. Värderingen på ett globalt börsindex är den lägsta sedan 2013 och ligger under historiska genomsnitt. Vid en första anblick gör det att aktier framstår som mer köpvärda. Samtidigt kan historiska jämförelser av enkla värderingstal såsom p/e vara förrädiska eftersom de inte tar hänsyn till var i konjunkturcykeln vi befinner oss. Tidigt i en konjunkturuppgång har bolagen ofta goda möjligheter att öka sina vinster under kommande år, något som blir allt svårare ju längre in i högkonjunkturen vi kommer. Det innebär att samma värderingsnivå som kan vara attraktiv i början av en högkonjunktur, kan vara utmanande i slutet av samma högkonjunktur. Så även om dagens aktievärderingar inte är höga i ett historiskt perspektiv, så ska de ses mot bakgrund av att vi av allt att döma har passerat konjunkturtoppen samtidigt som företagens vinster på många håll redan befinner sig på höga nivåer mätt som andel av BNP. Värderingar är en av de faktorer som ligger till grund för vår långsiktiga syn på olika aktiemarknader.

Ha rimliga förväntningar

Hur ska man då som sparare förhålla sig till utsikterna i år? Även om vi inte räknar med en lågkonjunktur i närtid, så är det sannolikt att det inträffar inom ett par tre år. Det innebär att den förväntade avkastningen kommande år är lägre än under gångna år. Samtidigt anser vi att riskerna har ökat på kort sikt. Avmattning i konjunkturen, avslutade likviditetsstimulanser och utsikter om lägre vinsttillväxt bland bolagen är inte helt okomplicerade förutsättningar att förhålla sig till.

I den miljön behöver man tänka igenom sina val grundligt och välja placeringar baserat på hur stor risk man vill ta – inte bara i år utan även kommande år. För även om vi kan justera risken i sparandet med tiden, så behöver man vara förberedd på att humöret kan skifta snabbt. Höstens börsras påminner oss om hur fort det kan gå. Mellan oktober och december förra året föll världens börser 15–20 procent. Vi kan naturligtvis inte utesluta att något liknande inträffar i år igen. Vi vill hellre ha rätt balans i portföljen innan en sådan nedgång än att behöva göra förhastade förändringar efteråt. Sådana sparbeslut blir sällan bra.

Riskspridning bör därför stå i fokus även 2019.  För vår del går vi hellre miste om viss avkastning ifall 2019 blir ett bra börsår än riskerar stora förluster om börsen faller. Det är en försiktig strategi som inte passar alla sparare. Men oavsett den egna attityden till risk bör långsiktighet prägla portföljen. Särskilt nu när vi går in på det elfte året efter finanskrisen.