USA-valet: Vad betyder det för börsen? 

Allt avgörs den 5 november 

Det amerikanska presidentvalet närmar sig med stormsteg. Utgången är mycket osäker och sommaren har varit dramatisk. Mordförsök på Republikanernas presidentkandidat Donald Trump, ett sent avhopp från Joe Biden och bytet till Demokraternas nuvarande kandidat Kamala Harris. 

När Biden fortfarande var aktuell kandidat pekade opinionsundersökningar och bettingsidor på en vinst för Trump. Efter Bidens avhopp har bettingoddsen tydligt svängt om till Harris fördel. Valet kommer att avgöras i ett mindre antal vågmästarstater, så kallade ”swings-states” där det i skrivande stund är mycket jämnt mellan Harris och Trump. Mycket kan dock hända fram till valdagen den 5 november.  

USA vill prioritera inhemsk ekonomi 

Utgången av presidentvalet spelar en stor och viktig roll för den globala handeln. Under de senaste åren har USA bedrivit en strikt handelspolitik med bland annat höjda importtullar på kinesiska varor för att på sikt minska sitt beroende av landet. Nyligen införde även EU importtullar på kinesiska bilar. Kina har i sin tur infört motåtgärder gällande export i allmänhet.  

Presidentkandidaterna har olika strategier gällande det framtida handelsklimatet. Trump planerar att införa fler handelstullar för att på så sätt minska USA:s beroende av Kina, medan Harris verkar vara något mer öppen för dialog. Det är viktigt att komma ihåg att Demokraterna inte heller är några förespråkare för fullständig frihandel. Men deras handelspolitik väntas vara mindre aggressiv och mer förutsägbar än under Trump, vilket minskar risken för handelskonflikter. Med det sagt är det tydligt att båda vill prioritera inhemsk ekonomi, både vad gäller arbetsmarknad och tillverkning.  

Bäst avkastning under Demokraternas styre 

Utöver hur de respektive kandidaternas politik skiljer sig åt, undrar många vilken betydelse valutgången kommer att ha för börsen. Under de senaste 50 åren har S&P 500 avkastat mest under Demokratiska presidenter och avkastningen har i genomsnitt legat mellan 11–14 procent per år. Under Republikanska presidenter har börsen avkastat något lägre, i genomsnitt mellan 6–10 procent per år. Men egentligen har avkastningen på börsen ganska lite att göra med partifärg. I stället är det konjunkturen som har styrt riktningen på börsen. Även kommande fyra år är konjunkturen avgörande. Men den ekonomiska politiken kommer likväl vara högst intressant, framför allt med tanke på hög statsskuld och stora budgetunderskott.  

Orsakar Republikanerna lågkonjunkturer?  

Att börsen har gått bäst under Demokraternas styre beror dock inte på partifärgen. Snarare handlar det om att lågkonjunkturer ofta har inträffat när Republikanerna suttit vid makten. Faktum är att de har haft en enastående förmåga att tajma sina mandatperioder med ekonomiska kriser. Av de sju perioder som har definierats som lågkonjunktur sedan 1970, har sex inträffat eller påbörjats under Republikanskt styre. Det betyder dock inte att Republikanerna har orsakat dem. I de flesta fall ligger orsaken till ekonomiska nedgångar utanför politikens ramar. Vad det snarare handlar om – även om det verkar en smula banalt – är att Republikanerna har haft otur. 

På längre sikt är konjunkturen viktigast  

På kort sikt kommer valutgången och den ekonomiska politiken ha stor påverkan på börsen. Men om vi blickar bortom valet kvarstår faktum att konjunkturen kommer ha störst betydelse för avkastningen på aktiemarknaden under kommande mandatperiod. Om den amerikanska ekonomin lyckas mjuklanda finns det fortfarande goda förutsättningar för bra börsutveckling framöver, oavsett vem som vinner valet den 5 november.