Världsindex – vad är det egentligen? 

Hur är ett världsindex uppbyggt? 

Under den senaste tiden har en stor andel kapital flyttats in i aktieindexfonder. I den här texten reder vi ut vad en investering i ett brett världsindex ger för exponering för en investerare.  

Ett aktieindex är en fiktiv aktieportfölj skapad efter specifika egenskaper som investerare söker exponering mot. Vanliga faktorer som ett aktieindex är uppbyggt av är: vilka regioner som ska ingå, vilken valutaexponering som investerare ska ha och vilka sektorer avkastningen ska komma från.  

Ett vanligt världsindex är MSCI World som innehåller cirka 1500 globala aktier på utvecklade marknader i totalt 23 länder och med 14 olika valutaexponeringar. Indexet är marknadsvärdesviktat och justerat för hur mycket aktier som är tillgängliga för fri handel. Med andra ord innebär det att vikterna fördelas utifrån bolagens totala värden justerat för hur mycket aktier som omsätts på börsen. Det största bolaget i index är för närvarande Apple som väger strax under 5 procent.  

Ett än bredare index är MSCI All Country World Index, som utöver MSCI World, även inkluderar tillväxtmarknader. Till tillväxtmarknader räknas 24 länder där Kina väger tyngst och står för cirka en fjärdedel av index. Inkluderar man tillväxtmarknader till MSCI World fördubblas i princip både antalet länder och bolag. Men trots det så utgör tillväxtmarknader endast 10 procent av totala index. För enkelhetens skull kommer denna text fokusera på indexet MSCI World.  

Amerikansk dominans 

Sedan tidigt 2000-tal dominerar amerikanska aktier innehavet i MSCI World. I skrivande stund står amerikanska aktier för cirka 70 procent till följd av relativt starkare bolagstillväxt jämfört med Europa och Japan. Det näst största landet är Japan som nu utgör en bit över 6 procent. I Europa väger Storbritannien mest, tätt följt av Frankrike. Totalt sett väger Europa cirka 20 procent i indexet och svenska aktier utgör mindre än en procent av världsindex.  

Till följd av USA:s dominans är valutaexponeringen mot dollarn övervägande. Euroinvesteringar står för cirka 9 procent, japanska yenen för 6 procent och brittiska pundet för 4 procent.  

IT är den största sektorn 

Vad gäller sektorer domineras världsindex av IT-relaterade bolag som efter fjolårets stora kurslyft nu utgör nästan en fjärdedel av index. På andra plats kommer finanssektorn. Fastighetsbolag utgör den minsta sektorn och väger endast 2 procent. 

Världsindex tungviktare, som under 2023 kom att kallas ”Magnificent Seven” utgör hela 20 procent av indexet idag. Allra störst är Apple, följt av Microsoft, Amazon, Nvidia, Alphabet, Meta och Tesla. Alla dessa bolag är dock inte IT-bolag. En del tillhör konsument- och kommunikationsrelaterande sektorer. Men gemensamt för dessa bolag är att de är marknadsledande inom sitt område och har stor påverkan på den teknologiska utvecklingen samt konsumenters beteenden.  

Är världsindex en väldiversifierad portfölj? 

Även om det ingår nära 1500 bolag i världsindex så är exponeringen mot amerikanska IT-relaterade bolag stor. Det är tydligt att investera i ett världsindex inte ger en lika väldiversifierad portfölj idag som tidigare. För en svensk långsiktig sparare behöver den globala aktieexponering kompletteras med svenska aktier som korrelerar mer mot svenska företag och Sveriges tillväxt. Dessutom, om investeringshorisonten är tillräckligt lång och risktoleransen hög behövs även andra innehåll som krediter och ränteplaceringar för att få en komplett portfölj.