Kan den svenska kronan räddas?

Vad har hänt?  

Den svenska kronan fortsätter sin kräftgång. Förra året försvagades kronan hela 15 procent mot dollarn och 8 procent mot euron. För närvarande handlar kronan kring rekordsvaga nivåer mot de större valutorna och en del prognosmakare hävdar att kronförsvagningen kan komma att fortsätta, åtminstone ett tag till.  

Att kronan går dåligt när det är oroligt i omvärlden är egentligen inte konstigt då mindre valutor tenderar att ta stryk när riskaptiten viker. Detta var fallet under 2022. I år har dock riskaptiten varit bättre, men trots det har kronan fortsatt att försvagats. Försvagningen tilltog även under maj månad när problemen bland svenska fastighetsbolag blossade upp.  

Rådande ekonomiska läge med hög inflation och höga räntor har satt tydlig press på hushåll och företag. För svenskar som åkte utomlands märktes också den svaga kronan eftersom den urholkade semestersvenskarnas köpkraft.  

Varför är kronan så svag?  

Den senaste tidens svaga kronutveckling kan främst förklaras av internationell oro. Ända sedan Riksbanken började höja räntan har utländska investerare oroat sig för de ekonomiska effekterna, framför allt för de räntekänsliga hushållen och fastighetsbolagen. Ur ett internationellt perspektiv är svenska hushåll bland de högst belånade (mätt i skuld som andel av BNP). Även många svenska fastighetsbolag är högt skuldsatta. Sedan i våras har oron kring den svenska fastighetsmarknaden förvärrats, särskilt efter att en del bolag visat sig ha svårigheter med att hantera den nuvarande höga räntenivån.  

Högre räntor väntas därmed få större genomslag på svensk ekonomi. Att utländska investerare räds att investera i Sverige är därför inte helt obefogat.   

Investerare söker givetvis så hög avkastning som möjligt på sina investeringar. Därför kan en annan förklaring till den rekordsvaga kronan vara ränteskillnader mellan länder. När räntan i Sverige är lägre jämfört med räntan i andra länder kommer investerare placera sina pengar utomlands istället för i Sverige. Svenska kronan blir då mindre attraktiv och säljtrycket på vår valuta ökar. Därför är det viktigt att Riksbanken håller jämna steg med andra centralbanker, särskilt europeiska ECB.  

Riksbanksdirektionen har själva poängterat vikten av att bedriva en synkroniserad penningpolitik med andra centralbanker i hopp om att förhindra ytterligare kronförsvagning. Att sommarsemestern blev en dyr historia för många svenskar är givetvis tråkigt. Desto värre är det att kronförsvagningen spär på inflationen genom att priset på importerade varor och tjänster stiger ytterligare, vilket gör Riksbankens arbete ännu svårare. Vid det senaste penningpolitiska mötet i juni indikerade Riksbanken att en fortsatt svag krona kan leda till fler räntehöjningar. 

Från ett svenskt perspektiv är det dock lätt att endast fokusera på kronan. Men det är viktigt att komma ihåg att den amerikanska dollarn har under den senaste perioden stärkts ordentligt, vilket ofta är fallet när investerare världen över söker en säker hamn, eller som just nu, en hög ränta.   

Något positivt med svag krona?  

Den svaga kronan är givetvis problematisk på många sätt och vis. Men det finns även en positiv aspekt som man ofta glömmer bort.  

Svenska placerare är duktiga på att placera sina pengar utomlands, exempelvis i globala aktiefonder. Och när kronan försvagas stiger avkastningen på dessa utländska tillgångar. Ett världsindex (MSCI World) mätt i lokala valutor har hittills i år avkastat cirka 15 procent, i svenska kronor räknat är avkastningen närmare 23 procent. I takt med kronans bottennoteringar har avkastningen på utländska aktieplaceringar nått nya rekordnivåer. Dessutom har kronförsvagningen hittills gynnat de svenska exportbolagen. 

Hur blir det framåt?  

Många undrar hur länge försvagningen kan pågå och om det finns någon räddning för kronan. Att försöka göra långsiktiga valutaprognoser är mycket svårt, särskilt i det här läget, men det finns några faktorer som skulle kunna ge lite stöd i närtid:   

• Oroligheterna kring svensk fastighetssektor och bostadsmarknad dämpas. 
• Centralbankerna trycker på pausknappen och Riksbankens styrränta ligger i linje med andra centralbankers styrränta (främst ECB). 
• Global tillväxt mattas av hyggligt utan några större negativa konsekvenser (recession undviks). 

• Global riskaptit får sig ett ordentligt uppsving. 

Att allt detta ska infrias samtidigt kan kännas orealistiskt. Men i det här läget kanske det inte krävs så mycket för att den dåliga inställningen till den svenska kronan ska förändras.   

Enligt många fundamentala värderingsmodeller är kronan undervärderad. Det är därför mer troligt att en kronförstärkning ligger i korten snarare än fortsatt försvagning. Det är givetvis svårt med tidshorisonten men att kronan ska fortsätta agera som en evig krockkudde och fortsätta ”boosta” utländska placeringar de kommande decennierna är mindre troligt.  

För att kronan ska fortsätta ge draghjälp i våra utländska portföljer krävs en kontinuerlig kronförsvagning. Argumentet för en stor andel utländska tillgångar med öppen valutarisk blir sämre i takt med att kronan försvagas. Krockkudden är tillplattad och därför bör man se över andelen utländska aktier i sin portfölj. 

Avkastningssiffrorna är per den 7 september.