Käppar i hjulen

Under den senaste tiden har världens aktiebörser och oljepriset fallit kraftigt och rörelserna under enskilda dagar har varit gigantiska. Det är uppenbart att världens ekonomier kommer att vara i lågkonjunktur under våren och centralbankerna har vidtagit drastiska åtgärder genom att slakta räntorna. Nu när centralbankernas ammunition börjar ta slut är hoppet att finanspolitiken ska hjälpa överbrygga och minimera de negativa effekterna av coronaviruset.

Optimismen ökade

Förra året präglades av politisk oro som bidrog till en ökad risk för recession. Oron eskalerade under sensommaren och hösten vilket bidrog till att den amerikanska långräntan föll kraftigt. I Sverige föll långräntan så pass mycket att den till och med blev negativ. Till följd av oron sänkte den amerikanska centralbanken, Fed, styrräntan tre gånger samtidigt som Trump bland annar fick backa från en del tidigare beslut om tullhöjningar på kinesiska varor.

Trots att föregående år kännetecknades av politisk oro och stillastående företags­vinster så steg börserna världen över, vil­ket delvis berodde på att 2018 avslutades väldigt svagt. I takt med att optimismen ökade så höjde Riksbanken styrräntan till noll i december 2019 och förväntningarna var höga inför det kommande året. Många tänkte sig att tillväxten i världs­ekonomin och företagsvinsterna skulle stiga, vilket var en ganska entydig bild.

Nu handlar allting om coronaviruset

I takt med virusspridningen så var det endast en tidsfråga innan effekterna skulle börja synas i ekonomisk statistik och färska siffror från Kinas industriproduktion, detaljhandel och investeringar påvisar de negativa effekterna. Effekterna har även börjat visat sig i statistiken från Europa och USA. Sett till aktiemarknaden så kan man konstatera att börserna började året starkt och slog nya rekord under andra halvan av februari, men sedan en tid tillbaka har det mesta handlat om coronaviruset. Under den sista veckan i februari föll börserna rejält och nedgångarna har fortsatt under mars månad. Även oljepriset har dragits med och rörelserna har varit gigantiska. Det är uppenbart att världens ekonomier kommer att vara i lågkonjunktur under våren.

Centralbankerna har vidtagit drastiska åtgärder genom att slakta räntorna och utöka stödköpen. Nu när centralbankernas ammunition börjar ta slut är hoppet att finanspolitiken ska hjälpa överbrygga och minimera de långsiktiga, bestående och negativa effekterna så snabbt som möjligt. Den stora osäkerheten i det hela handlar bland annat om hur företagens internationella värdekedjor kommer att påverkas på lång sikt. Däremot är det idag en självklarhet att det som för en dryg månad sedan var i princip givet, att 2020 skulle präglas av ökad ekonomisk aktivitet, inte längre gäller. Frågan är bara hur djup nedgången blir för ekonomin. Om de massiva åtgärderna som nu sätts in kan förkorta och överbrygga nedgången så behöver inte de långsiktiga effekterna bli så stora.

Hur ska man tänka som sparare?

I slutet av februari och en bit in på mars, när börserna föll rejält, var det många som oroade sig för coronavirusets konsekvenser och förhoppningsvis blir konsekvenserna i termer av mänskligt lidande så litet som möjligt. Utöver det finns det många som funderar kring sitt spa­rande. Även om vi under de senaste två åren har haft en försiktig syn på aktier, till följd av bland annat höga värderingar och politisk osäkerhet, så kunde vi inte förutspå coronaviruset. Däremot kunde vi med säkerhet säga att världsekonomin och börserna var väldigt känsliga för dåliga nyheter och det är precis där vi är nu. Oavsett hur aktiemarknaderna kommer att utvecklas framöver så är det alltid lämpligt att se över risken i portföljen. Om du som sparare upplever den senaste tidens nedgång som jobbig så har du med största sannolikhet för mycket risk i din portfölj. Därför ska man som alltid, oavsett uppgång eller nedgång på börserna, fundera över om risknivån i portföljen är lämplig.