Bland historiska samband och finansiella risker

Långt gången konjunkturcykel

Den pågående konjunkturcykeln må vara en egendomlig historia i många avseenden. Stundtals har det varit svårt att avgöra var i cykeln vi har befunnit oss eftersom såväl olika länder som sektorer har gått i otakt. Men så här på hösten 2018, tio år efter att finanskrisen exploderade, får vi ändå lov att konstatera att de flesta ekonomier har kommit långt in i konjunkturcykeln. Dels ser vi det i ekonomisk statistik där arbetslösheten blir allt lägre samtidigt som det blir allt svårare att få tag på kompetent arbetskraft. Vi har också andra tecken som brukar dyka upp långt in i cykeln, såsom upptrissat förtroende bland hushållen som dessutom tycks frånkopplat från den reala ekonomin. Även på de finansiella marknaderna ser vi olika mönster som är vanliga i slutet av en högkonjunktur i form av t ex små ränteskillnader mellan högriskobligationer och statsobligationer samt mellan räntan på obligationer med lång och kort löptid.

Våra kvalitetsgranskade fonder

De flesta av dessa signaler är att betrakta som anekdotiska, och bör tolkas med viss försiktighet. De utgör en pusselbit och kan ge viss vägledning, men de är långt ifrån tillräckliga. Framför allt säger de inte om det är några månader eller några år kvar till konjunkturen vänder ned. Men de faktum att så många av dessa signaler tecknar samma bild av det ekonomiska läget samtidigt bör vägas in i analysen. 

Tillgångspriser, risktagande och skulder

Konjunkturcykeln ändrar sällan riktning ”av sig själv”. Det behövs en utlösande faktor. Ibland dyker sådana upp i det finansiella systemet och får sedan spridning ut i den reala ekonomin. Finansiella problem uppstår dock sällan ur tomma intet. Ofta byggs de upp över tid. En lång period av stort risktagande som leder till högt värderade tillgångspriser och växande skuldsättning finns ofta med som en röd tråd i bilden. Och nog påminner det om åren vi har bakom oss? 

Aktier, obligationer och andra tillgångar har ökat rejält i värde under flera år och är i många fall högt värderade. Skuldsättningen i världsekonomin har fortsatt att öka efter finanskrisen och är nu den högsta någonsin. Risktagandet är svårare att sätta en siffra på, men det råder knappast någon brist på indikatorer som bekräftar bilden av att risktagandet har ökat påtagligt. 

Spara långsiktigt - tryggt och enkelt

Betydelsen av den amerikanska räntan

Så länge räntorna är låga, bolagsvinsterna växer och konjunkturen är tillräckligt stark behöver inte stora skulder och höga tillgångspriser vara problematiska. Det är när förutsättningarna ändras, som problemen riskerar att dyka upp. Och det är här som centralbankerna kommer in i bilden, när nu de senaste årens stimulanser håller på att plockas bort. Framför allt gäller det USA där Fed både höjer räntan och drar tillbaka likviditet från marknaderna.

Det innebär dels att en av de faktorer som har bidragit till att blåsa upp tillgångspriser och eldat på risktagandet är på väg bort. Dessutom innebär räntehöjningarna att vi förr eller senare kommer till en punkt där räntan antingen knäcker ekonomin eller orsakar problem på de finansiella marknaderna. Dessvärre är det sannolikt en klen tröst att räntan utanför USA inte är ett problem eftersom USA, i egenskap av världens största ekonomi, tenderar att hålla i taktpinnen även för övriga världen. Den amerikanska räntan är därför en central komponent i riskbilden även den här gången. 

Skippa gissandet och fokusera på risken

På många sätt påminner det nuvarande ekonomiska läget om hur det såg ut före finanskrisen. Nu liksom då har vi en cocktail av höga tillgångspriser, stort risktagande och växande skuldsättning. Nu liksom då är den amerikanska centralbanken inne i en räntehöjningscykel och de anekdotiska varningssignalerna breder ut sig.

Man ska dock vara försiktig med att dra allt för långtgående slutsatser utifrån likheter med historien. Som vi konstaterade tidigare är risker och utmaningar normaltillståndet för de finansiella marknaderna. En lärdom vi kan dra från historien är dessutom att de flesta kriser kan lösas med begränsade följdverkningar. Ända sedan finanskrisen fick se sig besegrad har olika orosmoln lett till varningsrop om att ”nästa kris” är på väg, men krisen har inte kommit. Till saken hör också att de där händelserna som utvecklas till något riktigt allvarligt, och som leder till börsras och lågkonjunktur, ofta är svåra att se på förhand. Så istället för att spekulera i när nästa kris dyker upp, bör vi skippa gissandet och fokusera på att portföljen är riggad för olika scenarios. Det är därför dags att återvända till frågan om hur mycket av gångna års avkastning som du är beredd att riskera. 

Försäkra ditt sparande