Marknadsbrev november 2023: Trots osäkra utsikter ser vi ljus i vintermörkret

Den globala ekonomiska utvecklingen ser bättre ut än befarat trots centralbankernas stora och snabba räntehöjningar. Den globala inflationen har tydligt kommit ned men konjunkturen har hittills visat sig vara relativt motståndskraftig. Framför allt verkar den amerikanska ekonomin stå väl rustad och hushållen har tack vare förhållandevis långa bolån och stora sparbuffertar klarat de stigande räntorna väl. Hittills kan vi konstatera att den här höjningscykeln drabbat Sverige och Europa kraftigare än den drabbat USA. Men eftersom penningpolitik verkar med fördröjning har vi inte sett slutresultatet ännu. 

Inflationen har kommit ned från höga nivåer, men är fortfarande över centralbankernas mål på 2 procent. I november var prisökningstakten lägre än förväntat, både i Sverige och USA. Samtidigt går den svenska konjunkturen på lågvarv och BNP-tillväxten förväntas bli negativ för helåret 2023. Riksbankens senaste räntebesked var en oförändrad ränta på 4,00 procent vilket vi skriver mer om här ”Riksbanken lämnar räntan oförändrad - vad händer nu?”

Vad har hänt på aktiemarknaden? 

Resultatet hittills i år är god avkastning från både svenska och utländska aktieinvesteringar. Den svenska börsen har stigit nästan 10 procent och världsindex har gett 18 procent. Med undantag av ett par veckor under våren som präglades av oro kring banksektorn, utgjordes det första halvåret av en period med god riskaptit och stigande börser. Under hösten har ett ostadigt väder dragit in på finansmarknaderna med väldigt stora rörelser på både börsen och räntemarknaden, utan någon riktning. Vi står i princip på samma nivåer som i slutet av sommaren. 

Aktiemarknaden fortsätter gå hand i hand med räntemarknaden och när räntenivåerna stiger så tenderar aktier att falla och när räntorna faller så stiger aktiemarknaden. De senaste veckorna har dock präglats av en kraftig medvind för både aktier, krediter och statsobligationer. I princip alla tillgångar har gått starkt i november. Den svenska kronan har också fått en rejäl skjuts de senaste veckorna och förstärkningen påverkar utländska placeringar negativt för svenska investerare. Som vi tidigare påmint om så ökar värdet på utländska aktiefonder när kronan försvagas och när kronan stärks så drabbas avkastningen negativt. Så trots att många börser stigit runt 7-10 procent på bara några veckor så är resultatet i svenska kronor magert.  

Vad har hänt på räntemarknaden? 

De senaste årens ränteuppgång har varit smärtsam för många. Men det har också bidragit till att räntebärande placeringar nu är ett betydligt mer attraktivt tillgångsslag än tidigare. Att man får ränta på sitt sparkonto och att längre ränteplaceringar nu också har högre avkastningspotential är välkommet på många sätt. Ränteuppgången medför inte bara att avkastningsprognosen nu är högre, den innebär också att potentialen för diversifiering har ökat. Även om vi inte sett skymten av den klassiska diversifieringseffekten mellan obligationer och aktier ännu så borde räntebärande placeringar återigen vara ett bra komplement till aktieplaceringar.  

Värt att nämna är dock att den totala ränteuppgången sedan årsskiftet inte varit fullt så dramatisk för alla räntor. Det är främst de korta räntorna som uppvisat mycket kraftiga rörelser. De långa räntorna har uppvisat ett något annorlunda mönster. 2023 inleddes ju med fallande långräntor och detta tillsammans med det kraftiga räntefallet under oktober och november har medfört att den totala ränteuppgången för långräntorna i skrivande stund landar på blygsamma 0,2 procentenheter för den svenska tioåringen. Uppgången på korträntorna är betydligt mer dramatisk, med uppgångar på drygt en procentenhet för den amerikanska tremånadsräntan och drygt två procentenheter för den svenska.  

Hur ska du tänka som sparare?  

Även om kronan stärkts under november så skedde det från väldigt pressade nivåer. Vi kan såklart inte veta vad framtiden har att bjuda på, men november ger oss en nyttig påminnelse om vilka effekter en kronförstärkning ger. Ett rimligt, och på många sätt önskvärt, scenario är att vi framöver får ytterligare kronförstärkning. Återigen påminner vi om att en större andel svenska tillgångar minskar den negativa effekten som då kan uppstå i en portfölj.  

Vad gäller generell aktierisk så är det svårt att tajma köp- och säljtillfällen och spridning av investeringstillfälle med hjälp av månadssparande är fortfarande huvudtipset. Liknande resonemang kan vi föra vad gäller räntemarknaden. Trots den senaste månadens fallande räntor betraktar vi nu obligationer som en betydligt mer intressant investering än tidigare. Att invänta ”räntetoppen” i termer av fallande långräntor kan vara en vansklig övning. Med tanke på de stora rörelserna på räntemarknaden så kan man med fördel addera risken på sina investeringar succesivt.