Hur brukar aktiemarknaden utvecklas under ett typiskt år?

Ett typiskt år  

Förra året präglades aktiemarknaderna av stora uppgångar. Under kalenderåret 2019 steg ett globalt börsindex med omkring 27 procent i svenska kronor inklusive utdelningar och i det förra marknadsbrevet diskuterade vi orsakerna till uppgången. Tittar man på utvecklingen 2019 kan man konstatera att förra årets uppgång var den femte största sedan 1996. Uppgången var hack i häl med de tidigare större uppgångarna och totalt har vi haft fem tillfällen med avkast­ningar om 30 procent. Dessa rejäla uppgångar hör inte till det vanliga och tittar man på den genomsnittliga (aritmetiska) årsavkastningen mellan 1996 – 2019 så har den legat på cirka 9 procent. Kom ihåg att siffran är inklusive utdelningar och även i svenska kronor. Utdelningar bidrar självklart positivt till avkastningen och svenska kronans försvagning har spätt på utvecklingen ytterligare. Tittar man på förändringar under ett enskilt år så kan man se att den största förändringen var under 2008 då börsen föll med omkring 40 procent.  

Minne?  

Under tidsperioden har det globala börsindexet stigit vid 18 tillfällen och fallit vid sex tillfällen. Alltså har indexet stigit under tre av fyra år och fallit ett av fyra år. En fråga som många personer ställer sig är: om börsen stiger ett år, är sannolik­heten för ytterligare en uppgång i sådana fall annorlunda jämfört med ett typiskt år? Det vill säga har aktiemarknaden det som vi skulle kunna kalla för ett minne? Man kan se att under de 17 år som indexet tidigare stigit så har året därpå efterföljts av en nedgång vid sammanlagt fyra tillfällen. Alltså kan det konstateras att skillnaden mot ett typiskt år nästan är obetydligt. Orsaken till denna skillnad är att i början av seklet så föll börserna tre år i rad, vilket i sig är den enda gången som börserna fallit åtminstone två år i rad. Vill man bredda sig så finns det många olika tidsserier över aktieutvecklingar som motsvarande analys kan göras på. Man kan exempelvis titta på den svenska börsens avkastning.

Kort eller långt minne?  

En annan typ av analys är att försöka förutspå hur markna­derna kan komma att utvecklas över olika tidsperioder som inte nödvändigtvis är exakt ett kalenderår. I det riktigt korta perspektivet, exempelvis från en vecka eller en månad till en annan, så finns det en viss tendens att aktiemarknader har det man kallar för trend eller momentum. Vilket innebär att en uppgång efterföljs, lite oftare än vanligt, av en ny uppgång och tvärtom. På samma sätt tenderar stora rörelser att efterföljas av stora rörelser, vilket tyder på att minnet är tydligast när man pratar om magnituden av rörelser. Perioder med större rörelser anhopar, vilket innebär att volatiliteten är tidsvarie­rande. Dessutom finns det en tendens att perioder med stora rörelser sammanfaller lite oftare med nedgångar på börserna. Det syns allra tydligast 2008.  

Däremot ska man inte glömma bort att på längre sikt, över flertalet år eller årtionden så brukar det vara tvärtom. Långa uppgångar tenderar att öka sannolikheten för nedgång.