Revansch för ”de andra” aktierna

Att bolag som Amazon, Facebook och Netflix har gått starkt i år är inte så konstigt. Redan före pandemin ansågs de ligga rätt i tiden och i och med att behovet av digitala lösningar har tagit ett språng i år har dessa bolag blivit än mer i ropet. Fram till september hade det amerikanska Nasdaq 100-indexet, där dessa aktier väger tungt, stigit med över 30 procent i svenska kronor, medan andra, breda börsindex höll sig under nollstrecket.

På senare tid har dock läget förändrats. Under hösten har amerikanska teknikbolag gått trögare, medan övriga börsindex har klättrat uppåt. Den stora förändringen kom i november efter beskeden om lyckade resultat i vaccinstudierna.

Vaccinet ändrar utsikterna

Att ett vaccin kommer in i bilden innebär att investerare kan börja ana slutet på pandemin. För de bolag och branscher som har pressats hårt i år – och varit oattraktiva på börsen – innebär det ett ljus i tunneln. Även om det dröjer månader innan vi (förhoppningsvis) kan börja leva som vi gjorde före pandemin är börsen som bekant framåtblickande. Det är därför inte konstigt att de aktiemarknader som hade gått sämst fram till det att vaccinbeskedet kom också har stått för de största uppgångarna därefter. Börserna i Spanien, Italien och Frankrike steg alla med omkring 20 procent eller mer i november, medan USA-börserna gick upp ca 10 procent. Sammantaget hade ett globalt börsindex sin bästa månad någonsin i november.

Även om suget efter att investera i de bolag som gick starkast tidigare under året har minskat efter vaccinets tillkomst, så innebär det inte att amerikanska teknikjättarna nu blir irrelevanta. Innebörden är snarare att de inte längre är fullt så mycket mer relevanta än andra bolag och sektorer. Digitaliseringen kommer fortsätta även efter pandemin, om än kanske inte i samma takt som i år.

Värderingsskillnader består

Trots att det är börserna utanför USA som har gått bäst under senhösten kvarstår det faktum att värderingen på amerikanska börsen är betydligt högre än på andra börser. Inte minst gäller det i relation till europeiska aktier vars rabatt i förhållande till amerikanska aktier är på historiskt hög nivå. Men att värderingarna på europeiska aktier är lägre än på de i USA har en tydlig förklaring. Under de senaste 10-12 åren har europeiska bolags vinsttillväxt varit en besvikelse, medan vinsterna har stigit i rask takt för amerikanska bolag. Skillnaderna i värderingar reflekterar därmed en syn om att den trenden kommer bestå. Att investerare är beredda att betala mer för varje amerikansk vinstkrona i dagsläget är alltså en följd av att de tror att amerikanska bolagsvinster kommer växa i snabbare takt än europeiska också i framtiden.

Hur dagens värderingar kommer framstå när vi om 10 år tittar i backspegeln, kommer bero på hur vinsttillväxten kommer utvecklas fram till dess. Om skillnader i vinsttillväxt består, är även värderingsskillnaden mellan USA och Europa befogad. Om europeiska börsföretag däremot kommer få bättre fart på sina vinster i framtiden och kunna växa i samma takt som de i USA, framstår europeiska värderingar som attraktiva.