Sverige förlorar 65 miljarder på sjukskrivningar

För fjärde året i rad har vi på Skandia undersökt vad längre sjukskrivningar kostar samhället. När den första rapporten släpptes 2017 låg kostnaden för sjukskrivningar i Sverige på 59 miljarder år (enligt data från 2015). Kostnaderna har sedan ökat med närmare sex miljarder kronor. Den totala samhällsförlusten för Sverige kopplat till sjukskrivningar uppgår nu till närmare 65 miljarder kronor till och med första veckan i september i år.  

– Det är oroväckande att kostnaderna för sjukskrivningar ständigt ökar för varje år. Ofta sätts hjälp in för sent vilket ökar samhällskostnaderna samtidigt som de sjuka får lida ännu mer. Fokus behöver istället flyttas till förebyggande och rehabiliterande insatser för att få bukt med problemet, säger vår hälsostrateg Kristina Hagström.

Coronaeffekt i ansökningar om sjukpenning

De flesta av landets kommuner hade ökade sjukfall under mars 2020 när coronapandemin bröt ut, jämfört med mars 2019. Även inkomna ansökningar om sjukpenning ökade i mitten av mars när coronapandemin bröt ut. Under de första 36 veckorna av 2020 ökade ansökningarna om sjukpenning med 29 procent jämfört med föregående år. Toppen nåddes vecka 16 i mitten av april med 16 500 fler inkomna ansökningar jämfört med samma vecka 2019. Trots att ansökningarna om sjukpenning har ökat, visar rapporten att sjukpenningtalet i det stora hela har minskat under coronapandemin jämfört med 2019.

– Att ansökningarna om sjukpenning gick upp i mars är troligtvis en effekt av pandemin. Det är idag svårt att få ansökningarna om sjukpenning godkända och istället skrivs många ut från Försäkringskassan vilket syns på sjukskrivningstalen, säger Kristina Hagström.

I år uppskattas cirka 160 500 sjukår gå förlorade på grund av dagar med sjuk- och rehabiliteringsersättning. Om antalet dagar med ersättning skulle minska med en tredjedel med hjälp av förebyggande vård och rehabilitering, skulle samhällsvinsten istället bli 21,3 miljarder större i år.

– Vi har lång erfarenhet av att arbeta förebyggande med hälsa och ser konkreta resultat som visar att tidiga insatser och att agera på de första sjukdomssignalerna ger positiv effekt för individen. Med vår tjänstepension har vi en adderad kostnadsfri hälsoförsäkring, vilket har resulterat i att vi tillsammans med våra kunder har kunnat minskat sjukfrånvaron med 60 procent på 14 år, säger Kristina Hagström.

Nedgång i psykisk ohälsa

En trend som tidigare har funnits är att den psykiska ohälsan har ökat. 2010 berodde 30 procent av sjukskrivningarna på psykisk ohälsa och steg konstant under åren upp till 48 procent 2019. I år syns däremot en nedgång då den psykiska ohälsan har gått ner till 41 procent.

– För många kan det ha kommit något gott ur pandemin genom att vardagslivet har blivit enklare att få ihop och därmed minskat den psykiska stressen. Samtidigt tycks pandemin ha resulterat i att kostnaderna för sjukskrivningar har förskjutits på grund av att samhället har skiftat resurser för att bemöta COVID-19 som i första hand består av att hantera det kroppsliga sjukdomsförloppet, snarare än det psykiska. Oavsett kommer vi med största sannolikhet se att den psykiska ohälsan kommer att öka på sikt med anledning av COVID-19 och därmed också öka kostnaden för sjukskrivningar ytterligare - det är bara en tidsfråga om när, säger Kristina Hagström.