"Se stress som en kompis" – hjärnforskarens råd för att må bättre och orka mer

Allt kring hur vi mår kan vi inte påverka. Men en hel del. 

– Vårt välbefinnande förklaras till ungefär hälften av våra gener och till en tiondel av vår livssituation. Men så mycket som 40 procent påverkas av vad vi gör med vår tid, och det tycker jag är hoppfullt, säger Sissela Nutley. Hon är doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, författare och föreläsare. 

Mycket att tjäna 

Vem vill inte optimera sin tankeförmåga, så att vi faktiskt kan vara effektiva när vi vill prestera på topp? Vem vill inte öka sitt psykiska välbefinnande? Båda de sakerna har faktiskt en sak gemensamt påpekar Sissela: vår uppmärksamhet. Vart vi riktar våra tankar. Dessutom hänger de ihop med vår återhämtning. 

– Ifall vi ger hjärnan det som den behöver så kan vi få till det här med en hållbar hjärna, både på och utanför arbetsplatsen, säger hon. 

De flesta av oss känner till att vi bör motionera, sova, prioritera återhämtning, lägga undan mobilen och skippa multi-tasking. Ändå trillar vi dit – särskilt i stressiga perioder. 

– Det har sin förklaring i hjärnan. Jag hoppas att den vetskapen gör att vi kan bli lite snällare mot oss själva. Det här är en utmaning som vi alla står inför, för att samhället ser ut som det gör i kombination med hur våra hjärnor faktiskt har utvecklats, säger Sissela och tillägger att genom att ta kontroll över det som vi faktiskt kan påverka har vi mycket att tjäna. 

Stress som motor 

Vi har inte alltid möjlighet att hämma impulserna som vi får. Hjärnan styr oss ofta raka vägen mot en snabb belöning eller att agera på vår rädsla här och nu. 

– Men vi kan ta lite mer kontroll över det här. Vi kan också se stressen som en uppriktig kompis som säger det där jobbiga som vi egentligen vet är sant. Tänk att stressen innehåller viktig information till dig som du behöver agera på, säger Sissela och tillägger: 

– Försök också höja återhämtningens prioritet i kalendern så att det inte blir de sakerna som stryks först när du har mycket att göra.

Mental tallriksmodell 

Det vi ska sikta på är att följa den så kallade ”mentala tallriksmodellen”. Den har tagits fram av amerikanska forskare och innehåller motion, sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter (saker som gör att man vill kliva upp på morgonen), fokustid och ”chilltid”. 

– Det här är både sådant som piggar upp oss, och sådant som skapar lite mer reflektion och återhämtning, säger hon. 

Det är inte meningen att vi ska dela upp dygnets 24 timmar i sju lika stora tårtbitar, förklarar Sissela. Utan tallriksmodellen kan vara ett tankestöd för att se om det är någon bit du saknar eller något du gör väldigt mycket av på bekostnad av annat.  

– Hur kan vi sträva mot balans här? Så att hjärnan orkar tolka det som vi möter som lite mera neutralt – eller kanske till och med positivt.