Riksbanken chockhöjer – och flaggar för mer

Stora höjningar – stort inflationsproblem

Stefan Ingves sparar inte på krutet. I och med dagens höjning kommer Riksbankens styrränta (som tidigare kallades reporäntan) upp till 1,75 procent. Med historiska mått mätt är det fortfarande en låg ränta. Men senast vi var uppe på dessa nivåer var för 10 år sedan och tempot i höjningarna är slående. För svenska hushåll innebär det ökade kostnader som därtill kommer slå ojämnt. Högt belånade hushåll med rörliga räntor drabbas hårdast. Budskapet är dessutom tydligt: Räntan kommer fortsätta höjas under det närmaste halvåret, men höjningarna blir inte lika stora. Prognosen är att räntan kommer upp till 2,5 procent till nästa vår. Om det sedan är stopp där eller om ytterligare höjningar följer, kommer bero på inflationen.

Att Riksbanken och andra centralbanker har frångått ordningen med att höja räntan i etapper om 0,25 procentenheter är ett kvitto på hur allvarligt inflationsproblemet har blivit. I augusti uppgick inflationen (KPIF) till 9 procent, vilket var 1,5 procentenheter över Riksbankens senaste prognos. Skenande energipriser förklarar en stor del av uppgången, men även exkluderat dessa taktar inflationen på nästan 7 procent.

Målet: Hålla förväntningar i schack

Den främsta oron är att företag och löntagare ska vänja sig vid att inflationen är hög och väga in det i framtida priser och kommande lönerörelse. Det skulle i så fall leda till en spiral där inflationen får egna ben. Än så länge är den risken tyglad. Den senaste mätningen från Kantar Prospera visar att inflationsförväntningarna på längre sikt är stabila och att förväntningarna på löneökningstakten endast har stigit måttligt. Men för att det ska stå sig också framöver krävs att Riksbanken tydligt visar att den kommer göra vad som krävs för att trycka tillbaka inflationen mot 2 procent. Företag och arbetsmarknadens parter måste ha förtroende för att penningpolitiken kommer ”göra sitt” och att den höga inflationen vi ser just nu är övergående. Baksidan är att tillväxten i svensk ekonomi kommer stanna av och en viss försvagning på arbetsmarknaden är trolig.    

Hur går det till i praktiken?

Syftet med Riksbankens höjningar är att hushållen ska lägga en större andel av sina inkomster på att betala räntor. Då blir det mindre pengar över till annan konsumtion. Det leder till sänkt efterfrågan i ekonomin, vilket gör det svårare för företagen att höja priserna. Följden blir därmed att inflationstrycket lättar. Det är alltså genom att vi betalar mer i ränteutgifter och därmed drar ned på andra utgifter som vi alla ska hjälpas åt att pressa ned inflationen i ekonomin.